Även om det just nu är typiskt aprilväder så kommer snart varmare tider!

Rosévinet har definitivt kommit för att stanna och vinet är numera ett accepterat seriöst vin där det finns stilar både för en uppfriskande aperitif och som perfekt partner till många maträtter. Tidigare så konsumerades rosévinet enbart under sommarsäsongen men då alltfler har hittat vinets matvänliga egenskaper, se mer om recept nedan, så är konsumtionen mer utspridd under året även om sommaren förstås är den stora säsongen.

Provence stilbildare för rosévin

Det ljusa friska Provence rosévinet av idag endast har funnits i 20 år och kvaliteten har under den tiden ökat kraftigt, mycket tack vare arbetet som utförts av världens enda forskningscenter för rosévin ”Centre du Rosé Recherche et Expérimentation” i Vidauban. Även om det stora kvalitetslyftet nu har gjorts så kommer den bara 20 år gamla vintypens kvalité att öka ytterligare. Sen har tyvärr den kommersiella framgången gjort att det finns alltför många enkla roséviner med blek karaktär och som av franska vinkritiker kallas för ”teknologiska viner” då dess aromer och smaker alltför mycket bestäms i vinkällaren. Hittar man starka aromer av grapefrukt, tropisk frukt, banan eller godis kan dessa komma från jäst som avsiktligt tillsatts för att ge sådana aromer. Som alltid så hittar man de bästa och mest intressanta vinerna hos de mindre hantverksmässiga producenterna.

Hur blandar man till rosévinet?

Som ni redan vet så är det i Frankrike enbart i Champagne som det är tillåtet att producera rosé genom att blanda vitt och rött vin. För övriga roséviner så fås färgen av att färgen i de blå druvornas skal urlakas en kort stund under vinmakningen.

Provence ljusa friska rosé är stilbildare idag och andelen rosé i Provence är hela 90%!  Hemligheterna för att få fram de ljusa och fräscha vinerna är bl.a. att:

• Skörda när druvorna har den rätta ”friska” mognaden, det är inte som för rödvin lika viktigt att den så kallade fenoliska mognaden (”skalmognaden”) är helt klar utan viktigare är att syran är på en bra nivå
• Skörden måste ske tidigt på morgonen innan den heta provensalska solen börjar bränna så att druvorna fortfarande är kalla, så maskinell skörd är vanlig
• Druvorna måste omgående pressas, återigen viktigt med kylan, och ofta skyddas musten mot oxidation med hjälp av skyddsgas
• Det klart vanligaste är att man både pressar och macérerar/urlakar druvorna bara en kort stund i vinpressen så att vinet får sin ljusa färg. Ju längre tid desto mer färg får vinet.
• Innan jäsningen så sker en kall sedimentering så att partiklar inte följer med till den efterföljande jäsningen som också sker vid låg temperatur.
• För de bättre vinerna så jäser man olika druvsorter separat och blandar dessa senare, de mer ambitiösa vinmakarna som exempelvis Domaine Gavoty blandar sin bästa rosé just nu, dvs då de flesta roséviner redan har funnits på marknaden i flera månader.

Ett krav är att om gröna druvor ingår så måste inblandningen av dessa ske innan jäsningen är slutförd. Jag ställde just den frågan när jag besökte vinkällaren hos en större producent men de ”ville inte förstå frågan”.

Provence rosévinets karaktär

Rosévinets ljusa färg har blivit ett säljargument då många tror att ju ljusare färg desto bättre vin, men så är det inte. Eftersom färgen har blivit så viktig så har det ovan nämnda roséforskningsinstitutet tagit fram en färgkarta med beskrivningar som: mandarin, mango, melon, persika, pomelo och röda vinbär.

Viktigare än färgen är förstås doft och smak! Ett rosévin bör ha en fräsch aromatisk doft av frukt och ibland blommor. Lukt och smak är alltid individuella och de dofter som jag ofta hittar i roséviner från Provence är en gul frukt som persika, citrusfrukter, röda frukter som hallon och ibland inslag av vita blommor och kryddor.

Som hjälp vid den alltid lika svåra identifieringen av dofter kan nedanstående aromhjul användas.

För smaken så ska attacken i munnen, dvs det första intrycket, vara uppfriskande och aromatiskt med en palett av fruktiga toner. Syran ska vara fräsch eller balanserad och samtidigt bör vinet ha både en kropp och en friskhet; eftersmaken ska vara mjuk och med en viss kropp.

Lättare roséviner passar bäst som aperitif och till lättare maträtter medan viner med mer fyllighet och struktur även passar till lite kraftigare maträtter. Bättre matroséviner kan även ha en trevlig mineralitet eller svag beska på slutet vilket gör dem än mer matvänliga.

Mycket mer att läsa om rosévin och Provence underbara vita och röda viner hittar du i mina böcker: Provence – Vita, röda och även roséviner och The Wines of Provence – Tricolour.

Det finns även intressanta inlägg om rosévin på webbsiten www.provencewinezine.com,  se artiklarna:

• A Look at Rosé Diversity in a CIVP Masterclass with Elizabeth Gabay MW
• IS ROSÉ A SERIOUS WINE? REVISITING MY THOUGHTS ON THE SUBJECT

Rosé och mat

Till vissa maträtter så är det bara rosévin som passar som hand i handske och här får du tips om några av mina matiga favoriter:

• Japansk lax med vårgrön sallad
• Sallad med marinerad tonfisk, avokado och mango
• Grillad kycklingsallad med persikor och halloumi
• Currystark räkröra med frukter

Recepten hittar du HÄR

---

P.S. Kom ihåg att anmäla dig till nyhetsbrevet så att du inte missar de intressanta vinnyheterna! Vidarebefordra också nyhetsbrevet till dina vinälskande vänner!

---